Från 13 till 20

Nu är det slut med den ljuva tonårstiden. Som en sista, självcentrerad tonårshandling tänker jag lägga ut lite bilder på mig, genom mina tonår... De mest radikala förändringarna skedde under högstadietiden, hehe.
 
Som 13-åring:
 
 
 
Som 14-åring:
 
 
 
Som 15-åring:
 
 
(På den här bilden hade jag faktiskt spökat ut mig lite extra, måste jag medge...)
 
 
Som 16-åring:
 
 
 
Som 17-åring:
 
 
Som 18-åring:
 
 
 
Som 19-åring:
 
 
Och till sist, 20.
 
 
Nu lär jag väl se likadan ut de kommande 20, eller 40 åren. Med undantag för att min redan urskiljbara bekymmersrynka kommer att bli lite djupare.
 
Jag vill bara säga att jag är så glad och tacksam för att jag får ha en så fin familj och släktingar och så goda vänner! Tack för att ni finns och bryr er om mig!
Bilder | 20 år | | 4 kommentarer |

Ljus och mörker

Nu är det helg! Den här helgen tänker jag också befria mig från skolarbete, med gott samvete. Jag var nämligen så pass effektiv igår och i förrgår, att jag hann avverka allt som stod på min att göra-lista, i skolarbetsväg. Klart att det finns saker att göra om jag riktigt vill, men så är det ju alltid. Nu är åtminstone alla planer och allt material till praktiken, i stora drag klart.
 
Igår fick jag också veta att jag fått sommarjobb, så nu har jag jobb från juni till augusti. De två första veckorna i juni ska jag vara lägerledare för ungmartha-läger, och sedan ska jag jobba på näringscentralen vid Vasa centralsjukhus. Med andra ord får jag vara i Vasa i sommar, precis som jag hoppats! Det är så skönt när saker och ting ordnar sig.
 
Men - samtidigt så skär det i hjärtat. För jag skulle ju också vilja vara hemma; jag kanske inte hinner åka hem på tre månader! Ibland måste man dock välja, och jag tror nog att jag valt rätt.
 
Jag hittade en liten dikt igår, som jag skrev en gång när jag satt på färjan på väg tillbaka till Vasa. För att förklara inledningen på den här lilla dikten, så satt jag och läste "Faderns kärleksbrev" (ett brev hoppusslat av bibelord) just när jag skrev den. Jag tycker att den här dikten beskriver livet ganska bra: det ljusa och det mörka som existerar sida vid sida.
 
Jag sitter här och läser
ett kärleksbrev från dig
Funderar på livet
vad du berett för mig
 
Jag tänker på den smärta
som alltid med mig är
Samtidigt sorg som glädje
jag i mitt hjärta bär
 
Ikväll får jag besök av de här människorna:
 
 
Bara att de är sju år äldre nu, och likaså jag.
Dikter | Dikt, Ljus, Mörker, Sommarjobb | | En kommentar |
Upp